Kompostering, jordförbättring och gödsel

En frisk jord är full av liv. För att få en frisk och levande jord tillsätts organiskt material. Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar med insekter och maskar för att bryta ned det organiska materialet som blir till näring och tas upp av växternas rötter.

Vi ska inte använda konstgödning

Konstgödning är en kemiskt framställd cocktail av i första hand kväve, fosfor och kalium. Det tillsätts enbart för att växterna ska växa snabbt men det tillför inte jorden någon näring långsiktigt. För att tillverka 1 kg konstgödsel går det åt 1 kg olja och 108 kg vatten. Under tillverkningsprocessen släpps 7 kg växthusgaser ut i atmosfären.

Material som kan vara bra att tillföra jorden:

Komposterat eller fermenterat trädgårdsavfall

Genom kompostering skaffar du dig det organiska material som så väl behövs i trädgården. I vår förening är det kompostering av trädgårdsavfall som gäller, dvs kompostering av blast, gräsklipp, blomster- och perennstjälkar, löv och andra växtrester. Avfall, som kan locka till sig skadedjur, lägger vi inte i komposten. 

Vi skyddar våra områden och närliggande skog och lägger inget trädgårdsavfall där.

Stallgödsel från häst, ko, får, hönsgödsel

Detta är generellt sett bra gödningsmedel. Dock är ofta torv tillsatt till den naturgödsel vi köper, vilket är problematiskt då torvutvinning bidrar bland annat till utsläpp av växthusgaser. Läs mer om detta här

Ett annat problem som uppmärksammats med naturgödsel är förekomsten av pyralider, vilket kan orsaka skador på grödan. Då risken finns att drabbas av skador både från köpt jord och gödsel så är det bra att dokumentera producent och inköpsställe. Ett förslag är därför att spara alla kvitton och ta bild på skadorna. Läs mer om pyralider här

Biokol, ben-och blodmjöl, alger, tång och vedaska

Blodmjöl ska användas med lite försiktighet då det är kväverikt och snabbverkande. Alla växter gillar inte kväverik gödsling. Ge hellre sparsamt och ofta än en enstaka stor dos till de växter som det är bra för, tex sallat, spenat, kål och purjolök samt fleråriga växter. 

Aska från grillen kan användas: Kol som blivit kvar efter avslutad grillning kan krossas till mindre bitar när det svalnat och sedan blandar man det med näringsrikt material, till exempel kompost, gödsel eller urin, innan man blandar in det i jorden. Mer om användning av biokol och aska finns att läsa här

Gödselvatten

Gödselvatten görs på näringsrika växter som nässlor, åkerfräken och vallört. Nässelvatten tillhör de bästa gödselmedel du kan ge dina växter. Lägg nässlor i en hink med lock, häll på vatten, låt stå i ca 3 veckor. Späd sedan vätskan tills färgen påminner om te, ca 1 dl vätska till en kanna vatten på 10 liter, dvs inte för kraftig blandning. Om du besväras av att nässelvatten luktar, prova detta tips från tidningen Land om hur man gör (nästan) stinkfritt nässelvatten

Gröngödsling

Det är inte bra att lämna mark bar. Gröngödsling kan vara ett alternativ tex i de fall man skördar ettåriga växter tidigt på säsongen, eller har misslyckats med någon odling. Man kan odla tex kvävefixerande växter som baljväxter och lusern, som fångar upp kväve från luften. Då dessa växter sedan myllas ned i jorden berikas denna, både med kväve och organiskt material.

”Guldvatten”

Urin som späds ut med vatten i proportion 1/10 är utmärkt att gödsla med.

Information från Koloniträdgårdsförbundet

Koloniträdgårdsförbundet har sammanställt faktablad med bra information om jordförbättring i allmänhet.

Studie “Stadsodling och fosfor

University of Leeds har i samarbete med  Linköpings Universitet gjort en studie om hur kolonisters odlingsmetoder hänger samman med fosforrelaterad problematik i staden. Johannelunds koloniträdgård har använts för en fallstudie och resultatet är mycket intressant för oss kolonister. Det pekar bland annat på en mycket hög tillförsel av näringsämnen i vårt område som bland annat leder till halter av fosfor och kväve som är långt över de optimala för odling och som ökar risken för läckage ut i Ulvsundasjön. Det finns all anledning att minska på gödselanvändningen och se ifall skörden kanske blir lika bra ändå!  Läs rapporten från studien.